P-o drom Novella


Tera Fabiánová

The amen kamas te sikluvvas



Phendǎ manqe miri daj: «Muśines andre śkòla te phires, bo tre dades zaphandèna”. Sàmas khere panŴ ćhave, śtar ćhaja, jekh murś. Jekhphureder sas e phen, àvka me, so sòmas jekh berś pal laθe. Alě me sòmas zoraleder sar oj. The bengeder. Ta e daj phendǎ: «Andre śkòla phirèsa tu, bo khere ća běda keres.” E phen, kaj aćhèla khere paś-o ciknorre. Hordìnlas len pr-o dumo, o pherne raibinlas, khoskèrlas lenqe o lima, o bulǒrra, śulavèlas, pratinlas. Savorro kèrlas odi ćhaj, sas khere, bo o daja Ŵànas andr-o gav pal-o gaŴe te keren butǐ, avènas khere ća rati. The amari daj Ŵàlas. O dad phirèlas cèhli te kerel aj te pekel. Te nas butǐ aver, kèrlas le gaŴenqe vaś-o xaben. Bares sàmas ćorre.

Tosara man e daj uśtadǎ: «Uśti upre, Bare-śeresqeri, Ŵa ki-e len, mor tut”. Vaj tranda mètri amare kheresθar Ŵàlas jekh lenǒrri. Odoj amen phiràhas te moras amen. Sàko tosara, ratǐ tiź. Ratǐ denaśàvas ki-e len pr-o duj pindre, alě sar Ŵàvas pale, ta xutǎvas pre jekh pindro te aćhel źuźo. Pindrange phiràhas jevende-nila. Pre manθe man has ća jekh viganòcis, so e daj manglǎ gaŴaθar. E gatǐca, o teluno gadorro? Ta kaj! Na Ŵanàhas, hoj so oda hin.

Gejlǒm ki-e len, mordǒm o pindre, o muj. Andr-o bala manθe has pora, bo rromano suthan sas pora-phusa, so pen ispidènas avri andal-o śtruzlàkos the andal-e purani, melali dùxna. Gejlǒm andre śkòla. Tàśka man nas, pustika man nas, tùźka, ìrka – nić! Śoha man kàjso kova nas.

ŵàvas gaveça, o gav ìnke sòvlas. Avri nas nìko, ća duj trin gaŴe Ŵànas pre umalǎ le grença. Nìko pre ma ani na dikhlǎ sar te na ulǒmas odoj. ŵanàvas, kaj e śkòla sas, bo sar phiràvas la daça andr-o gav, e daj phènlas: «Adaj phirèha andr-e śkòla, ela man tuθar smírom, Bare-śeresqeri!»

Phares phundradǒm e phari kapùva. Sas rat, śil, me sòmas nangi pindrangi. Nìko raz adaj nas, ća jekh phuro gaŴo, dikhel pre manθe, phenel: «So adaj kames?»

«Ta me avlǒm andre śkòla. Kamav te siklǔvav».

«Tu? «dinǎ te asal. Dićha kodi ròklǎ pre laθe! Sosqe tut na mordǎl? Sosqe na uxandǎl o bala? Kaj tut e tàśka? Nić tut nàne, ani tàśka tut nane, sar siklǒha?»

«Me siklǔvàva! Me vaś-'ado phiràva andr-e śkòla!»

«O phuro asàlas, ispidnǎ man andre jekh trjèda. Beśtǒm andr-e angluni làvica. Dikhlǒm trujal manθe. Sòmas kòrkorri, kòrkorri. O phuro gaŴo xudnǎ te śulavel o cimènto. Me beśàvas, gondolinàvas manqe, hoj manθar èla vareko! ŵanàva sa o Ŵaniben. Patǎvas, hoj oda sa Ŵaniben manqe avèla andr-o śero ća àvka, ća te beśàva andr-e śkòla. A sar zadikhlǒm pre mire nange pindre, o jilo andre manθe ćhindǐlǎ. Śaj ćora rromanǎ ćhajorraθar aćhel vareko? Phandǒm andre o jakha, dikhlǒm man – rùźova barsonìka gada pre manθe, avri side somnakune ruźença. Pale patǎvas hoj manθar èla godǎver manuśni, hoj me phundravàva o drom the avre Rromenqe. Imar ćhajorraqe Ŵanàvas, hoj amen o Rroma sam jekhpaluneder savorrenθar. Niko amenqe na phendǎ laćho lav. Te kamlǒm te Ŵav avri andal-o pero, phènlas manqe mri daj: «Te na tromas andr-o gav te Ŵas! O raklorre tut màrna». Ta tromàvas te Ŵav andr-o gav ća akor, sar sàmas buter, sar amença Ŵànas o bareder ćhave, so amen le ciknen zaaćhènas.

Sas efta the jepaś, harangozinènas andre khangeri. Andre miri trjèda avènas jekh pal aver o rakle a raklǒrra. Anènas len lenqere daja. Duj trin daja avle andr-e trjèda, thode penqere raklǒrren andr-e angluni làvka te beśen. Dikhènas pre ma banges. A na darandǐlǒm the aćhilǒm te beśav andr-e angluni làvka, kamàvas te kerdǒvav godǎver. Ća uźaràvas, kana avá godǎver. E siklǎrni na avèlas. Furt ća mek rakle raklǒrra avènas andre. Rajkanes urǎde sas, savorren sas tàśki, le raklǒrren sas pantlìki andr-o bala.

Àjci àjci e siklǎrni avlǎ. Dikhlǎ man andr-e angluni làvica. «Ko tut thodǎ arde te beśes? «Cirdnǎ man avri andal-e làvica, bićhadǎ man te beśav palalal. «Kodoj èla tiro than». Andro anglune làvici beślǎrdǎ barvale gaŴenqere raklorren. Àvka beśènas o ćorreder, jekhpaluneder làvica sas le Rromenqeri. «Cigansko «– paś-e phagli blàka, avrether savorrenθar. Hatǎràvas man sar śiròta. Sosqe som adaj te beśel kòrkorri? Phares manqe sas, hoj mança nas ani jekh rromano ćhavorro, the daràvas. Hatǎràvas man zoraleder, te paś ma vareko beśhas. Alě sòmas kòrkorri, korkorrǒri.

Pregejlǎ àvka angluno dǐves andr-e śkòla. Na siklǐlǒm nić. Nić Ŵaniben manqe na avlǎ andr-o śero, ća koda pes manqe ispidnǎ andre godǐ, hoj savi som ćorri. Sar avlǒm khere, niko manθar na phućlǎ: ta sar sas andr-e śkòla? «Mamo, e siklǎrni phendǎ, hoj manqe kàmpel knìźka, ìrka the blavàjzis. «ŵas adarig! Nanaj amen vaś sosqe marro te kinas u tu manθar manges knìźka! Phir, kaj amenqe le dades andre te na phanden».

Aver tosara pale mordǒm o pindre, uxandǒm man, urdǒm miro purano viganòcis, gejlǒm andr-e śkòla. Àvka phiràvas andr-e śkòla sarko dǐves. PreŴànas o ćhona, e siklǎrni manθar na phućèlas nić, ća dikhèlas, ći som odoj. Na Ŵanèlas, hoj śunav, so phenel. Sar akhardǎ avri raklorres vaj raklǒrra, andr-o vogi vakeràvas lença, so kampèlas te phenen. Ràdo ginàvas. Nasobìlka eftaqeri sas miri kamaduni. Ratǐ na sòmas hòdno te zasovel, andr-o śero manqe khelèlas e nasobìlka eftaqeri. Hazdnǒm opre o vast, e siklǎrni man akhardǎ avri: «Xude, gin! «Igen śukares gindǒm. E siklǎrni ìnke phućlǎ: «So bararen andr-o Ùngriko? «Me Ŵanàvas: o pàpriki, o duduma...

«Tu na sal dilini «phenel e siklǎrni. «Te tut ulǎhas pustik, ìrka, blavàjzis, śaj siklilǎlas vareso. Sosqe tuqe e daj na kinel pustik?»

«Mira da nane love».

«Sosqe phires àjsi melali? Ani rènti pre tuθe nane!»

«Amen sam khere butŴene, nane butǐ».

Palis jekh dǐves na avlǒm andr-e śkola. «Kaj sàlas? «phućlǎ e siklǎrni sar imar avlǒm.

«Tu manqe phendǎl, hoj manqe o vigànos melalo, ta manqe les e daj rajbindǎ». E siklǎrni dinǎ avri o jakha. «Naśtǐ Ŵàvas avri andal-o kher, mendig manqe o viganòcis na śukilǎs».

Palis manqe e siklǎrni kindǎ ìrka a dinǎs man àjse cikne blavajzìci, so len aver ćhave imar ćhide. Dukhànas man o anguśtǎ sar len xudàvas, a somas ràdo, hoj man hin.

Jekhvar sas dino upral, hoj savorre «cigánské «ćhave muśinen andre śkòla te phiren. E gavesqero phureder àvka phendǎ. Maśkar-o Rroma sas bari dar, bari traś. Denaśkèrnas upre tele, o rromnǎ ćhingèrnas o bala, so amença kèrna? So amença kèrna? O gavutno slùhas avlǎ andr-o rromano pero, xudnǎ te marel e thumbuk, o Rroma avle avri andal-o kolìbi, nange, o bala źuźe pora, o rromnǎ vriskinènas pr-o ćhave: «ŵa andr-e śkòla! Phandèna tuqe le dades, te na Ŵàha! Ko amen likerèla?»

O ćhave Ŵànas. Sarko pre pesθe uradǎ «feder «rènti. La daqeri roklǎ, le dadesqere xolova – Ŵànas andr-e śkòla. O gavutno slùhas pre bicìglǎ tradèlas amen angla pesθe. «Noća, Ŵan, denaśen, bando cigánská!»

Andǎ amen k-o rjaďiťèľis. Śoha ìnke le rjaďiťeľis na dikhlǒmas. Sas cikno perrvalo, bi balenqo. O jakha lesθe sar puruma, bare ćhora, sar dèlas dùma, o ćhora lesθe xutikèrnas upral-o vuśt. Nas les ća duj danda anglal. O Del Ŵanel, kaj gejle o avera danda. Sar amen dikhlǎs, dinǎs avri bare jakha. Xudnǎ amenqe te rakinel, hoj sam khandune Rroma , hoj na kamas te siklǒvas , hoj na kamas manuśa te ovas! Kośkèrlas amen, alě dićhòlas pre lesθe, hoj hino laćho. «Sar me tumen rozthovàva? Banda melali! Savorre siklǎrde tumenθar daran», phendǎ śukares. Àvka xudnǎ te ginel: jekh , duj, trin, śtar, panŴ. Sàmas deśupanŴ Ŵene. Phendǎ: «Tu Ŵàha kodoj, tu kodoj, tu kodoj!» Àvka amen rozthovkerdǎ pal-o trjèdi. E phen, so jekhe berśeça phureder sas manθar, e Bèźi, gejlǎ tiź andr-e śkòla. E daj kośkèrlas, rovèlas, hoj nane k-o paś-o ćhave te aćhel kana oj Ŵal andr-e butǐ. Avlǎm andre trjèda, e siklǎrni amenθar darandilǎ. «Kaj tumen thovàva?» Palalal sas trin làvici. Kodoj amen thodǎs te beśas. Sàmas avrether le raklenθar, kaj lença te na maras amen. Na sàmas hòdno te siklǒvas nić.

Jekhvar bares bokhali sòmas. Akurat sas kermèsis andr-o gav. O gaŴǎ pekènas, tavènas – o Roma bokhalǒnas. E siklǎrni phućèlas savorrenθar, ko so xalǎ. The le rromane ćhavenθar. E Kali Piri phendǎs: «Me iŴesθar na xalǒm nić. Amen xas ća akor, sar e daj avel andal-o gav. »

I Bàngo phendǎ: «Ani amen tosara na xas.» Kada sas ćaćo. Anglunes and-o dǐves amen xàsas pal-o dìlos, sar amare daja avènas andal-o gav, anènas bandùrki, kiral, thud, xarnes – so e gaŴi dèlas vaśoda kaj lenqe pharrade kaśta, ćhide avri e gośni andal-e stajnǎ, makhle avri o bov.

E siklǎrni avlǎs ke manθe: «Aj tu, so xalǎl?»

«Jaj!» manqe o jakha buxlile sar ćerxenǎ». «Te dikhlǎnas, so me xalǒm! Piśota kiraleça, zumin, bokolǎ, gulimàta...!»

«Sar oda, kaj tu xalǎl a tira phenǎ nas so andr-o muj te thovel?» e siklǎrni ćhindǎ miri śukar dùma. «Sosqe xoxaves? Ćhiv avri e ćhib! Xudèha, kaj masovar te na xoxaves».

Ćhidǒm avri e ćhib, ćhindǎ man pal-e ćhib pravitkoça. Bares man dukhàlas, na sòmas hòdno dùma te dav. Sar imar avlǒm ke manθe, phendǒm laqe: «Me na xoxavav! Càlo rat xàvas! Dàvas sune xabnença, sunenθe xàvas!»

E siklǎrni lolilǎs, na phendǎs nić, gejlǎs tar.

Pregejlǎ jekh berś. Sarko phenèlas, hoj na som dilini. Na prepejlǒm. Mukhle man te Ŵav andr-e dùjto tjrèda. Xudnǒm śkolaqero lil, ani jekh trin pre lesθe nas. A me sòmas bares barikani! Denaśtǒm khere, xutikeràvas andr-e loś, imar dural vićinàvas: «Mamo, hin man ća jekha the duja!»

«Me tut dav... tire jekha! Pal tire jekha sar Ŵivàha? Jekha, jekha – khere xude tut butǎθar! Khere pre butǐ ćandes. » Mukhlǎ man àvka. Manqe sas kada pharo. O raklorre resènas pustika, òrici, love te avera denimàta ande laćhe śkolaqere lila. Aj so restǒm me? Kośkeriben. Nas man kasqe avri te phenav miro jilo.

Andre dùjto trjèda mança avle mek trin rromane ćhavorre. Aćhilǒm kamaràtka kole murśorrença, o Rroma pal ma phenènas, hoj som xoreder sar murś! So o murśorra phenènas, phenàvas the me, so kèrnas, keràvas the me. Te mardǒnas, mardǔvàvas the me.

Jekhvar avlǎ o cirkùsis andr-o gav. Me meràvas pal-o kheliben. ŵanàvas te thovav o pindro pal-e men. Zumavdǒm, zumavdǒm, Ŵi kana arestǒm. Phende àvka o Śùlo, o Bàngo the o Tarzanis – àvka bućhònas ola trin, so mança phirènas andr-e dùjto trjèda: «Śun, tu Ŵàha andr-o cirkùsis – a tu, so odoj dikhèha, palis amenqe sa sikavèha!».

Phenav: «Sar Ŵàva, te amen nane love?»

A jon phende: «Ma dara, o love imar varesar arakhàha. Av amença. «Gejlǎm ki-e khangeri. Angl-e khangeri sas le Svetone Janosqeri sòxa. Tosara, kana o gaŴǎ phirènas khatar-e khangeri, ćhivènas lesqe love. O Śùlo phenel: «Sosqe la soxaqe love? Tu ća lèha sàma, ći na avel o raśaj abo kostelnìkos, amen kidàha avri o love.» Rozkerde ćik salěnça, ćungarença, kerde kàjsi astardi kàśa, thode pre rranǒrri, e rranikǒrri preispidne perdal o mrèźi ki-o Svèto Jànos. Kamènas o love te astaren upre. «Bange!a, muter, muter pre ćik, èla feder! » phenel o Śùlo. Ćaćo, jekh filèris astardilǎs pr-e rranik. O raśaj avel!

«O raśaj avel! » vićinav the me. O ćhave manqe thode o filèris andr-o muj. «Nakhav tele! Ma dara!» Nakhadǒm, xudnǒm te taslǔvav. Taslǔvàvas, xasàvas, ćungaràvas, sa kalilǒm, o ćhave man pekènas pal-e men.

«So adaj keren bengale!» phenel o raśaj.

«Avlǎm te modlinas amen ki-o Svèto Jànos – dikh ća! Oj miśto na taślilǎs! » xoxavdǎs o Bàngo.

Biztoś, o raśaj na Ŵanèlas, kaj taslǔvav andr-o ćoraxane love. Phendǎ: «Av arde, ćhiv tuqe ćino svecimen pani!» Ćhordǎ manqe andr-o burnika, àvka o ćoraxane love zapijlǒm śvecimen paněça!

O Bàngo phenel: «Muśinas aver te keras, kaj o love te arakhas».

Sar? So? Kaj? Me phiràvas te kerav butǐ ke jekh gaŴo, sas les kaxnǎ. «ŵanes so?», phende o ćhave, «Ŵàha tu andr-o kurnìkos, kidèha le kaxněnθar o jandre andal-e bul, bikenàha le Ŵutesqe».

Me na Ŵanàvas koda te kerav: «Bangeja, Ŵa tu!»

«Miśto», phende o ćhave. «Tu Ŵàha pr-o kaśt, pr-e ambrolin, ćhingerèha o ambrolǎ, aj o Bàngo Ŵàla te kidel o jandre».

Gejlǒm upre pr-e ambrolin – o rikono na baśèlas, Ŵanèlas man. O ćhave sas andr-o kurnìkos, o kaxnǎ na vićinènas, bo o Śùlo aj o Bàngo Ŵanènas sar te keren lença...

Ko avel ko na – o gaŴo! Me pr-o kaśt! O gaŴo pròsto ke manθe. «Ta tu manqe kàvka palikeres vaśoda, kaj tut dav butǐ? » O gaŴo xudnǎ baro kilo, so leça maren tele o akhora, de pre manθe! Me ća dikhàvas, ći o Bàngo le Śuleça denaśte andal-o kurnìkos. Dikhav, kaj xutile perdal-e kàpuva, imar nane. O gaŴo len na dikhlǎ. Miśto, akana śaj avav tele pal-o kaśt. Xutilǒm – pròsto pr-o karfin. Mek pr-oja baxt sas man, hoj les na demadǒm andr-o pindro, ća e roklǎ pharradǒm. Palal. Prastav, e ćhingerdi roklǎ andr-e balvaj, miri nangi bul bliśtisalǒl sar o ćhonorro!

O ćhave pre man uźarènas. Visarènas man the daxnes the zerves. «Kàmpel kotor te prisivas!» phenel o Bàngo. Alě sasvo kotor? Khatar làha?

«ŵanes so?» phenel o Bàngo, «tu Ŵàha angla manθe, me palal tuθe e bul na dićhòla. «Àvka Ŵàhas. E daj dural dikhèlas. «So oda àvka aven? Dikh sar avel murśeça! Kikidlo ke laθe! Pativali ćhaj àvka phirel? » Śaj manqe ulǎ efta oxto berś. Sar avlǎm paśeder, phenel e daj: «Ta àvka tu phires, mri ćhaj?!» Mardilǒm àjci, kaj naśti uśtilǒm pal-e phuv. E daj jajgatinèlas: «Jekh viganìcis tut sas! Tu les ćhingerdǎl! Sar Ŵàha andr-e śkòla? Amen nikana nas amen kotora khere. Phenel mri daj: «Uźar, varesar keràha». Xudlǎs lekèta, àjsi lekèta so sas te phandel pes anglal, ta oj la manqe papal phandlǎs. Nangi bul na dićhòlas.

So ća manqe e daj priphandlǎs e lekèta, Ŵàhas te bikinas o jandre. Phenel o Ŵut: «So oda tumen za kaxnǎ hin?» bo e cìpa sas sanǒrri. «Dićhol, hoj rromane kaxnǎ!» O Ŵut amenθar o jandre na kindǎs.

Akana so? Sar te zaròdas love, kaj te Ŵas andr-o cirkùsis? Me phendǒm: «Jaj, manqe namiśtes! Imar na Ŵav nikaj. ŵav manqe khere.»

«Ehe! » phende o ćhave. «Ta tu xalǎl o love u kames khere te Ŵas?» O Śùlo man xudnǎ kanesθar. «Ma dara, khatar Ŵàha-visalǒha, amen pal tuθe, bo kada svatojànsko filèris nane ća tiro! The amaro hino». Kajća so ole filerisθar, te o cirkusosqero lilorro mòlas jekh korùna u mek biś filèri!

«Avas-Ŵas odoj ća àvka, dikhàha sar so...» phendǎs o Tarzànis. Gejlǒm odoj, kaj o cirkùsis sas. Pherdo cirkusisqe verdana sas odoj. ŵal o Bàngo te phućel, ći lenqe na kamel pani te hordinel, te śegetinel dareso. Phenel oda cirkusnìkos: «Ha, kamel manqe pherne te rajbinav, ta te kamen, śaj rajbinen tumen.» O Bàngo denaśèlas paněsqe, o Śùlo rajbìnlas, me odoj terdǔvàvas sar lenqeri princèznǎ. O Bàngo phenel le cirkusnikosqe: «Imar la mukh andre! Joj Ŵàla te dikhel o cirkùsis!»

O cirkusnìkos andre man ispidnǎ: «Hop! Ŵa denaś! » Gejlǒm andre, o ćhave rajbinènas o pherne sa het.

Sòmas andr-o cirkùsis! O akrobàti hurnisalǒnas pr-o trapèze, phirènas pr-o śelo, o klàuni perkèrnas pal-o bicìgli – manqe sas jekhfeder pr-e dzèka e Ŵuvli-sapni andr-e somnakuni roklìca, kerèlas kozimèrtki andr-o nem, phirèlas pr-o vasta. Andre miro vogi keràvas savorro pal laθe. Kada sa sikavàva le ćhavenqe! – sas man andr-e godǐ.

Avlǒm khere, labuvàvas sar ćerxen. Mardilǒm la daθar, hoj phirav upre tele! Rovindos gejlǒm te sovav. Bokhaça. Sar zaphandlǒm o jakha, sa sunenθe keràvas sar ola cirkusnìka, xutkeràvas andr-o nem, phiràvas pr-o vasta, pre manθe labòlas somnakuni roklìca sar o khamorro.

Mek ani na dǐvesalilǎs, me poćoral uśtilǒm, naślǒm andr-e mulani bar. Odoj sas bari ćar, śukar, kovli, andr-e ćar lilǒm te cvićinav, kaj man te na phagerav. Kerdǒm phurd. Kada Ŵanàvas te kerav. Thovdǒm o pindro pal-e men. Probalindǒm sàlto te kerav. Pejlǒm pr-o dumo, fest demadilǒm. So ća man ćines zbatorindǒm, zumavdǒm ìnke te kerav. Bondǎlilǒm andr-o nem. Miśto, imar the salto Ŵanav. Jekh na sòmas hòdno te kerav – na Ŵanàvas te phirav pr-o vasta. Perkeràvas ta perkeràvas. Sòmas phagerdi kalǎrdi. Savorro man dukhàlas.

Andr-e khangeri harangozinènas, me prastàndilǒm andr-e śkòla. Angluni òra siklǔvàhas katexìsmus. O raśaj avlǎ andr-e trjèda, phenel manqe: «Tu sàlas andr-o cirkùsis, na?»

«Ha, sòmas».

«Andr-o cirkùsis phires, andr-e khangeri na phires!»

Phenav: «Andr-e khangeri hin śilali phuv, man nàne topànki».

«Phen manqe, sar ulilǎs amaro somnakuno Delorro».

«Na Ŵanav tuqe te phenav, sar ulilǎs o Delorro, alě te kames, phenàva tuqe, sar ulilǎs amari cikni phenǒrri, e Ìli».

«Maj av avri andal-e làvica, xutrèha pr-e bul, bo na Ŵanes morèsis!»

«Jaj, me naśti xutrav pr-e bul!» runǒm. O raśaj man cirdnǎs avri andal-e làvica, e lekèta phundrilǎs, miri nangi bul dudàlas sar pherdo ćhon.

O ćhave xudne te asan. O raśaj man bićhadǎs khere. No imar manqe e daj andǎ aver purano viganòcis andal-o gav.

Jekhe kurkeça, sar imar na sòmas ajsi phagerdi, phenav le ćhavenqe – akurat siklǔvàhas giniben: «Avas Ŵas!» Hazdnǒm opre o vast, hoj manqe kàmpel pr-o budàris. O ćhave pal manθe jekh pal aver. Sas amen nevikani śkòla, bo sas budàris paněça, trin budarici, anglal sas gangòcis. Andr-o gàngos xudnǒm te sikavav lenqe o cirkùsis. E siklǎrni pes ćudandilǎs, kaj hine rromane ćhave. Kaj gejle? Niko na avèlas pale andal-o budàris. E siklǎrni gejlǎ pal amenθe. So dikhel so na : me phirav pr-o vasta, bondǎlǔvav andr-o nem, bangǎrav o muj sar o klàunos.

«Ta tu àjsi sal! Tu lenqe cirkùsis sikavkeres! Ća uźar!» Pale mardilǒm. Kecivar me mardilǒm vaś koda JEKH cirkùsis! So manqe sas olesθar? Jekh filèris, so les nakhadǒm. Sar andal man avlǎ avri, garudǒm les andr-e mulani bar. Odoj hin parundo Ŵi adadǐves.

Avlǎs nevo siklǎrno. Sas ućo, terno. Dikhèlas pra amenθe. Oda savorre rromane ćhavorre? ButerŴene tumen na san?

«Sam buterŴene, alě ola aver na phiren andr-e śkòla. Te ulǎmas buterŴene, ta amenθar o siklǎrne daràndilehas!»

«Ta me manqe lava savorre rromane ćhavorren! » phendǎ o nevo siklǎrno. «Alě niko pes manqe na thovèla andre koda, so keràva».

Pr-aver dǐves, so dikhav so na, o nevo siklǎrno prastal pr-e bicìglǎ pr-o amaro pero.

Avlǎ maśkar-o «cigàni». Ani jekh gaŴo maśkar amenθe na avlǎhas, ća e gavesqero slùhas. O siklǎrno vićinèlas: «Dajekh ćhavorro, so te phirel andr-e śkòla, avri! Aven avri!» - a «aven avri» phendǎ rromanes.

Prastandilǎm avri andal-o kolìbi – so dikhas : tordǒl o siklǎrno, e rovli lesθe andr-o vast. «ŵan Ŵan! Sigǎren andr-e śkòla!» Sar avlǎm andr-e trjèda, phućla: «Ko pes na uxandǎ? Hazden o vasta!» Na

kampèlas te phućel, bo dikhèlas, hoj niko amenθar na uxandǎ o bala. «Sosqe o bala na uxandǎl?»

«Nane amen kangli».

«Mordǎn tut?»

«Amen nanaj khosno». Jekh pre avresθe vićinàhas, sa so amen nanaj.

«Miśto. Tajsa avèna andr-e śkòla jekha oraça sigeder! Te na, sikavàva tumen godǐ!»

Pri aver dǐves ćaćes avlǎm jekha oraça sigeder. O siklǎrno amen imar uźarèlas. Andǎ khosne, sapùnis, lavòris, kanglǎ.

«Ko mek na xalǎ?»

Savorre vasta hazdnile. O siklǎrno bićhadǎs le Banges śingorrenqe. Dajekhesqe kindǎ śingorro. Palis phendǎ: «No, akana xudàha te siklǔvas! Adadǐves aćhèna tumen savorre Ŵene the pal-o dìlos andr-e śkòla. «Pr-o dìlos amenqe pale kindǎ xaben. Marro margarinaça. Phućèlas amenθar: «So kames te aćhes, sar avèha baro?»

«Me kamàvas te khelav, te gilǎvav» phendǒm me.

Peklǎ man. «Olesθar na Ŵivèha. Muśines te siklǒs, palis śaj kheles, gilǎves». Le ćhaven xudèlas balenθar: «Tu so kames te avel?»

«Me – xartǎs!»

«Miśto, avèha xartǎs».

«Me lavutàris sar mro dad».

«Oda śukar kada, alě te drabaven aj te lekhaven muśinen te Ŵanen!»

Rozdavkerdǎ amenqe o blavàjzi, ìrki, amen ćaćes xudnǎm te siklǔvas.

Andr-o gav sas slàvnostǎ. O siklǎrne kidne avri laćhe siklǔvnen poèzie te mothoven. Amaro siklǎrno phendǎ amenqe àvka: «Ća uźaren, amen lenqe sikavàha, so Ŵanas! Phućlǎ man: «ŵanes te gilǎves?»

«ŵanav».

«Gilǎv!».

Gilǎdǒm ući kamimasqi gili, so andr-o fìlmos śundǒmas. Śaj manqe ulǎ oxto berś.

«Ko tut sikadǎ?» phućlǎ o siklǎrno.

«Oda miro dad gilǎvel ratǐ mira daqe, phendǒm».

«Ko tumenθar Ŵanel te phenel poèzia?»

«Meeeeee! » vićinav. Phendǒm àjsi vlastenecko basnićka, so śundǒm le raklorrenθar. O ćhama manqe lolǒnas, o jakha labònas – aćhilǎs o gaŴo dilino pre manθe.

«Miśto» phenel, «tu phenèha basnićka, àvka tumen savorre Ŵene baśavèna the gilǎvèna».

O ćhave kidne kheral o lavùti, e bugòva, so śaj. Alě nas pr-amenθe so te urǎvas, laćhe rènti amen nas. O siklǎrno phendǎ: «Jaj Devl!a, me te na ulǒmas àjso ćorro! Sar śaj tumenqe pomoźinav? Dikh ća, save śukar bala tut hin! Kamèhas pantlìka andr-o balorra?»

«Jaj! Bares kamàvas!»

«Dikhen, ćhava!le, vaśoda muśinen te siklǒn, kaj te na oven diline! Kaj o gaŴe tumença te na keren, sa so kamen. Te na khelaven tumen. Te siklǒna, èla tumen feder godǐ sar tumare daden. Hazdèna opre o śere tumare, Ŵanèna tumenqe te arakhen tumaro than maśkar averenθe. Siklǒn, ma dikhen pr-oda, hoj pre tumenθe dajekhvar vićinav, hoj tumen pekav pal-o kan. Naśti dav avri miri xoli pre kola Ŵene, so tumença keren sar patavença, ta dajekhvar dav avri miri xoli pre tumenθe. Jaj Devla, kana dikhav sar o raklorre xan miśto na taślǒn, anen and-e śkòla marro ćikeneça aj zevelěnçar – a tumen xan bokh, àjsi xoli andra manθe avel! Sar śaj tumen te śegetinav? Aven laćhe, aven patǐvale, keren laćhimàta, kaj o raja te dikhen, hoj tumaro ćorripen nane tumari doś, alě lenqeri doś

Amen ilǎm bari solax, hoj buter na avàha rikone, na keràha bengimàta, na ćoràha love khatar-o Svèto Jànos, ani kathar aver Svèto, hoj siklǔvàha. Gejlǎm pr-e slàvnostǎ. Niko le rromane ćhaven na uźarèlas. Sas adaj raklorre penqere dajença dadença. Bavinènas dǐvadlos pal-o ćorro tiraxno the pal-e laćhi princèznǎ.

Avlǎ amaro siklǎrno. Phendǎ: «Akana tumenqe sikavàva me mire siklǔvenen. O ćhave xudne te baśaven. O phure murśa pen cirdènas bajusenθar, ćhorenθar, xutikèrnas pr-o than, àvka len cirdèlas te khelen! Àvka phendǒm e poèzia. O gaŴǎ sas diline pre manθe. Palis ilǒm o ćaro – o siklǎrno manqe phendǎ – te Ŵav te kidav avri o love phenindoj le gaŴenqe: «The amen kamas te siklǔvas, alě nanaj amen pustika, ìrki. » Sarko dinǎ love. But andr-e śkòla na phiràvas. Pharrilǎs o mariben. Le Rromen aba na mukhle te aven andr-o gav. Na mukhle amen andr-e skòla te phiras. Avlǒm avri andal-e trìto trjèda.




Akrobàti (Greek through hu.) = acrobat

Arde = hither

Bajusenθar = from the moustache (Rr. śośenθar)

Bavinènas dǐvadlos (szl.) = to play theater

Blàka (hu, szl.) = window

Blavàjzis (Germ. through szl.) = pencil

Bo (szl.) = because (Rr. odolesqe so)

Bugòva = doublebass

ButerŴene = majority

Càlo (szl.) = entire, whole

Cèhli (szl.) = bricks

Cirkusnìkos (Latin through Germ.) = circus-man

Cvićinel (cseh) = to train, to exercice

Daxnes = on (sb’s) right

Dudàris (szl.) = toilet, WC cabin

Dùxna (szl.) = eiderdown

Èla = will be

Furt (Germ. dial.) = all the time

Gangòcis (Germ. through Cseh) = gangway

Hòdno (szl.) = able

Hordìnel = to carry (Rr. ligrel)

Ìrka (cseh) = note-book

Kerel = kerel butǐ

Khoskèrlas = to wipe repeatedly c

Kostelnìkos (cseh) = verger, church servant

Kozimèrtki (cseh) = pirouettes, cavortings

Kurnìkos (szl.) = henhouse

Làvica, làvka (szl.) = bench

Lavòris (Latin through Germ.) = tin (for toilet)

Lavùta (Arabic through Czech) = violin

Modlinas amen ki- (szl.) = to pray [a saint]

Morèsis (Latin) = (proper) behavour

Mrèźi (szl.) = net

Muśinel, -dǎs (German through Czech) = must (German through Czech)

Nasobìlka (cseh) = multiplication table

Nem = air

Nić (szl.) = nothing

Òrici (Greek through Latin and Hu.) = watch

Palikerel = to thank

Pal-o dìlos (cseh) = in the afternoon

Pantlìki (szl.) = ribbons

Perkerel = to fall all the time ((see grammatical note below)

Pomoźinel (szl.) = to help (del vast, phikho, dumo, aźutinel)

Pratinel = to tidy up, to put in order

Pravitko (cseh) = ruler (for drawing)

Pròsto (szl.) = straight on

Ràdo (sz.) = willingly, gladly

Raibinel = to wash carefully

Rakinel (cseh) = to criticise

Rikono = puppy; fig. naughty child

Sàlto (Italian through Hu.) = mid-air somersault

Śegetinel (Hu.) = to help (del vast, phikho, dumo, aźutinel)

Śingorro = small horn; fig. croissant (food)

Śiròta (szl.) = orphan

Slàvnostǎ (cseh) = feast

Slùhas (cseh.) = official in charge, municipality employee

Śòha (hu.) = never

Stajnǎ (szl.) = stable

Śtruzlàkos (szl.) = mattress

Svecimen [pani] (szl.) = holy [water]

Tiraxno = shoemaker

Tiź (szl.) = also

Topànki (cseh) = kind of boots (tiraxa)

Trjèda (cseh) = classroom

Tùźka (cseh) = fountain pen

Ulǎ = became

ulǒmas = I had been, [as if] I were not

Vaś-'ado = for this reason

Vigànis, viganòcis (hu.) = dress

vlastenecko basnićka= a patriotic poem

ŵuvli-sapni = contorsionist (female); after Czeh “hadí žena”

Xartǎs = smith

Xudnǎ te = to begin + verb

zadikhlǒm = I had a look (see grammatical note 4 below)

zbatorindǒm (Hu. through szl.) = to get courage

Zerves = on (sb’s) left


Notes on grammar:

1. Tera’s Rromani is still very rich in what is called “iterative verbs”, that’s to say verbs expressing a repeated action. Ex.: pućhkerel “to ask again and again” < pućhel “to ask”; kuśkerel “to keep insulting” < kuśel “to insult” etc... (this structure is also familiar to Hindi and related languages : pućhkarnā < pućhnā – as above).

2. In Slovakia, the superlative is formed on the basis of the comparative in –eder (phureder “elder” < phuro “old”) to which the word jekh “one” is prefixed : jekhphureder “the oldest one”.

3. Under Slavic influence, the verb kerel “to do” stands often in Tera’s works for kerel butǐ “to work”.

  1. Rromani spoken in Western and Eastern Slavic languages areas (more seldom in areas of South Slavic) prefixes so called “preverbes” to the verbel stem in order top express various shades in meaning ; this corresponds to Hungarian ki-, be-, fel-, le-, meg- etc… which are rendered in Rromani, as spoken in Hungary, by rromani equivalents: avri, andre, opre, tele, sa etc… (not borrowed preverbs as in Tera’s form of Rromani).

























Tera Fabiánová


2008 októberében az Amaro Drom már bemutatta Tereza Fabianová (1930. október 12.–2007. március 22.) szlovákiai roma írónőt és közreadta Erźika című elbeszélését is, amely a szerző egyik fő témáját bontotta ki: mit jelent a roma női sors.

Terka valóban elkötelezetten küzdött a maga eszközeivel az igazságtalanság ellen: már első novellája, Le rromesqero suno (1960) is nagy-szerű (és a kommunista időkben bátor) allegória, amelyben egy roma, aki vegyszermérgezést kapott a munkahelyén, kómában fekszik – pontosan ez történt Terkával is –, és rövid időre bejut a Paradicsomba, ahol azzal kell szembesülnie, hogy ott a romákat ugyanúgy bántják és

szegregálják, mint a földön.

De Terka költő is volt, először magyar nyelven – ami a második nyelve volt a roma után –, majd szlovák és cseh, végül roma nyelven írta verseit. Lapunk a közeljövőben tervezi ezek megjelentetését.

Ezúttal, halálának kétéves évfordulóján, egy önéletrajzi elbeszélését – Mi is tanulni szeretnénk – közöljük, amely alig egy évvel a háború kitörése előtt

játszódik, és rövid iskolai pályafutásáról számol be. (A háború miatt csupán az első három osztályt végezte el az általános iskolában – ahol megtanult magyarul is írni.) A színhely szülőfaluja, a Nyitra melletti Vágsellye (ma Šaľa,), ahol brutális „cigány oktatásban” van része. Mindezt azonban azzal a nagy hatású és közkedvelt roma humorral meséli el, amely mindig is Terka egyik erőssége volt.